32

i miss you even when you're around, i'm a black cloud sending lightning to the ground
Jag fingrar på en gammal sårskorpa på mitt vänstra knä. Ett sår som inte får läka. Det är det såret jag fick samma dag som du lämnade mig, när jag halkade på en asfalterad väg långt härifrån, kommer du ihåg? Varenda gång det håller på att läka pillar jag upp det igen och varenda gång gör det lika outhärdligt ont. Ändå fortsätter jag. Det är ju mitt enda minne.

kommentarer

kommentera här

namn
kom ihåg mig
e-postadress

bloggadress:

text

Trackback
RSS 2.0