wash your hands in the lake
Ännu ett svenskaprov och så var skoldagen slut. Efteråt hann jag vandra omkring med Ebba, Bianca, Bella och Ida ett tag innan jag var tvungen att ta min första gardasil-spruta och lite senare sätta mig i Vitabergsparken med Nina för sommarens kanske sista picknick. Förhoppningsvis inte. Ett par jeans är inköpa också. Blåa är de.
you'll feel better in the morning
Första skoldagen. Efter ett enkelt svenskaprov var den slut och jag kunde återgå till att göra ingenting.
fill the past with friendly nights
Jag har totalt glömt bort hur man formulerar meningar som beskriver något fantastiskt man varit med om. Det enda jag kommer på är jag saknar er, jag saknar det, jag saknar Husarö tvåtusentio-andra. Kanske hittar jag orden imorgon.
owl girl, cold water eyes
Jag är här. Och konfirmerad. För några timmar sedan stod jag på en båt påväg från Husarö, darrade av gråt, kramades med alla nyfunna vänner och ångrade nästan att jag åkte på det här lägret på grund av just avskedet. Nu är jag här. Ensam. Har upplevt de kanske bästa tre veckorna i mitt liv.
darling, please, show your teeth, just one more dance to help me sleep
Dagen har ägnats åt att packa, åka till Kista fram och tillbaka och träffa Anna i Mörby för överlämning av kvarglömda saker. Just precis nu står två väskor och en tygpåse, fyllda till gränsen till explosion, och väntar på mig i hallen. Imorgon väcks jag klockan 06:30. Halv sju. Obegripligt. Sedan flyter jag iväg på en stor färja till en ö långt, långt bort någonstans i skärgården. Husarö. Konfirmationsläger. Kanske ses vi igen, och i så fall kommer den dagen om tre veckor. Den tjugoförsta augusti.
i miss you even when you're around
Dag nummer två började med fem och en halv kilometers promenad vid Rösjön. Viskande vindar, ont i benen och hjälplösa skalbaggar. Efter att ha kommit hem och duschat svävade vi iväg till Gröna Lund. Vi tog plats vid kravallstaketet i mitten. Allt var perfekt. Lugnt, soligt, The Smiths i mitt ena öra och Annas andra öra. Men plötsligt dök en översocial, skrytande, Ulf Lundell-beundrande Robban upp på vår ena sida, påträngande. Konserten började. Ulf Lundell var läskig. Mina tankar befann sig någonstans långt bortanför den enorma folkmassan framför scenen, även fast dem ibland vandrade iväg till den stilige och glade trummisen också. Efter mindre än halva konserten var vi trötta och sura och lyckades på något underligt vis komma ut från Gröna Lund och till Café 60, där vi planerade en flykt till Göteborg i höst. Klockan blev mycket och vi hamnade i gräset i Humlegården, pratandes om allvarliga saker. Sedan åkte vi åt varsitt håll. Andra bilden har Anna tagit.
your son, your daughter swimming in the water
Dyngsura kom vi hem till mig. Efter att ha sett Släpp fångerne loss - det är vår, bestämde vi oss på impuls för att gå och bada. Barfota i regnet gick vi ner till stranden. Upp på klipporna, till trampolinen. Hoppade ner samtidigt i vattnet, iskallt och fullt av rasanade vågor. Insvepta i handdukar satt vi på klipporna och andades ren luft tills vi började gå hemåt för att titta på Bröderna Lejonhjärta och sedan somna på mjuka madrasser noggrant placerade på golvet. Tredje bilden har Anna tagit.
shake the leaves off the trees, watch them float down the stream
Två långa, härliga dygn. Ibland är det fint att leva, och många gånger de senaste dygnen har jag tänkt att nu, nu ska jag dö. Lycklig. Jag ska berätta, bit för bit. Gårdagen började med att jag efter en tio minuters lång resa i en knäpptyst buss kom fram till Mörby Centrum där Anna redan väntade. En miljon kramar, och så plötsligt var vi i Sollentuna, letandes efter Kenneth Gärdestads hus. Picknick i en tom, dyngsur Vitabergsparken och The Smiths-sjungande på Söder. Mjuka tröjor inhandlades på Stockholms Stadsmission för 40 kronor styck. Tre besök på String. Regn. Världen luktade regn hela tiden.
